Skolan igen
Om man tar denna vision och lägger till en idé av min käre vän Mathias, så torde man få ett ultimat skol- och intagningssystem. Sen hur avancerat/dyrt det blir att implementera i verkligheten, det är inte min uppgift att beräkna här. Jag presenterar bara en bra vision kombinerat med en bra idé.
Visionen är tämligen enkel i teorin; att alla ska få läsa den inriktning och linje de önskar.
Idén är också tämligen enkel; att alla som vill ska få inrikta sig på sina favoritområden så tidigt som möjligt.
Låt mig börja med idén. Den bygger ju på att, förslagsvis under högstadiet, de elever som redan vet vad de vill med sin skola och utbildning, ska få den möjlighet de behöver för att börja inrikta sig. Det kan tex vara de som i framtiden vill hålla på med Samhällskunskaps-ämnen. Då kan den eleven få pyssla mer med samhällskunskap istället för naturvetenskap. De som gillar att hålla på och mecka med bilar ska få möjligheten att lära sig mer om detta och ha schemalagda praktiska moment. Givetvis ska alla specialinriktningar ge full behörighet att läsa vidare på gymnasiet.
Hur är det då med visionen? Jo, låt mig först säga några ord om marknaden.
Marknaden ses som den plats där all handel, inrikes och utrikes sker. Marknaden styr vilka priser alla varor ska ha. Finns två krafter som påverkar marknaden; utbud och efterfrågan. Utbud är vad som finns att köpa, och efterfrågan är hur många som vill köpa.
I dagens intagningssystem är det marknaden som styr. Om man tänker,så är det så det funkar. Ta frisörslinjen tex. Marknaden påverkar hur många frisörer som behövs, och eftersom det inte är ett stort antal ökar "priset" dvs intagningspoängen. Och det är i detta problemet ligger. Höga intagningspoäng har INGET att göra med dina chanser att bli en framgångsrik frisör. De säger bara att du är ambitiös och har lagt ned dig (eller att skolan var alldeles för snäll med betygen).
För att optimera samhället bör de som gillar yrke X få syssla med yrke X. De som är bäst på att utföra yrke X bör jobba med yrke X. Detta speglar min syn på självförverkligande; att mål och mening med livet är att få pyssla med saker man verkligen gillar att göra. Det nuvarande intagningsystemet till gymnasiet blockerar detta.
Alla som vill klippa hår kan inte klippa hår, några sådana resurser finns inte vad jag vet. Något som jag tror på är intagningstest till speciella utbildningar (eller till alla, för den delen). I vilket fall skulle jag vilja se ett minskande av intagningspoängens betydelse till förmån för poäng inom lämpliga områden.
Ett exempel på detta bör vara på sin plats. Säg att jag när jag började högstadiet visste att jag gillade naturvetenskap, roliga kemiska experiment och rymden. Dessa intressen luktar naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Men först ska jag igenom högstadiet, kanske den mest tradiga och enformiga perioden under hela skolgången. Här läser man samma ämnen om och om igen tre år i rad. Om jag nu vet att naturvetenskap är min grejj, borde jag kunna läsa mer och djupare inom NO och mer ytligt inom SO. De som inte spikat ut sin framtid får ju givetvis läsa högstadiet som det är idag ungefär, dock med möjligheter att specialisera sig under skolgången.
När jag sen ska söka till gymnasiet till naturprogrammen, ska intagningspoängen (+ intagningstest) baseras på de kunskaper jag fått inom natur- och närliggandenatur-ämnen. T.ex fysik och kemi. Mina poäng i tex idrott eller slöjd bör spela mindre roll. Den som orkar kan säkert formulera detta med någon matematisk formel och utforma ett rättvist system!
Vad tror du om detta? Kommentera gärna!
Det är en mycket bra ide, yrkesutbildningar ska inte grunda sig på hur bra teoretisk kunskap man har, iaf inte ämnen som inte är relevant för det valda yrket. Men de är lite smart och låta marknaden styra lite med, men de gäller givetvis att kunna öka antal platser flexibelt, hur smart är det att låta massa utbilda sig till saker som inte marknaden är i behov av, eller ska man låta de gå ändå?
Du kan ju inte låta alla som vill bli frisörer bli frisörer?! Det finns bara en viss efterfrågan för frisörer, stora delar av alla som vill bli frisörer kommer ju bli arbetslösa då? Då är det ju bättre att ta in folk med högt betyg än de med lågt betyg (även om betyg kanske inte korrelerar jättemycket med frisörförmågor så är det säkert lite relevant).
Om man ser till arbetslöshetsproblemet som uppstår vid för högt utbud av frisörer och för låg efterfrågan, så håller jag med dig. Alla kan inte bli frisörer, men anser ju att de som är bäst och har störst potential att klippa ditt hår borde få bli frisörer. Men i nuläget med det nuvarande systemet är det ju bra att arbetslöshet förhindras.
